Fråga 1 a
Med tomtrörelse avses enligt 27 kap. 9 § IL näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel. Med kvalificerad tomtrörelse, som förevarande fråga gäller, avses enligt kapitlets 10 § näringsverksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår att kvalificerad tomtrörelse är för handen exempelvis när ägaren är ett tomtbolag eller liknande företag för exploatering av tomtmark. Detta är också fallet när omständigheterna kring förvärvet är sådana att ägaren från första början avsett att bedriva yrkesmässig tomtförsäljning. En sådan avsikt föreligger i allmänhet när det redan vid fastighetens förvärvande funnits en för
fastigheten fastställd stadsplan eller byggnadsplan enligt vilken fastigheten är avsedd för bebyggelse (prop. 1967:153 s. 147).
Mot denna bakgrund och med hänsyn till de i ärendet redovisade omständigheterna framstår det enligt Skatterättsnämndens mening inte som uppenbart att fastigheten Y förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring (jfr RÅ 1979 1:49 och RÅ 1982 1:61). A ska därför inte anses bedriva kvalificerad tomtrörelse.
 
Fråga 1 b
Med hänsyn till svaret på fråga 1 a förfaller frågan.
 
Frågorna 2 a, 2 b och 3
Enkel tomtrörelse uppkommer enligt 27 kap. 11 § IL när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Tomtförsäljningar som sker innan tomtrörelse på det sättet uppkommer för A beskattas därmed i inkomstslaget kapital medan försäljningar i tomtrörelsen beskattas
i inkomstslaget näringsverksamhet.
 
Av 41 kap. 6 § första stycket IL framgår att om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning). Att den skattskyldige i normalfallet kan begära att avskattning inte ska ske framgår av andra stycket.
 
Avyttringen av den femtonde byggnadstomten innebär således en sådan förändring som medför att en avskattning aktualiseras. Enligt Skatterättsnämndens mening följer av ordalydelsen i 41 kap. 6 § första stycket IL att det är bara vid den tidpunkten en avskattning av hela eller delar av tomtlagret kan göras.
 
Fråga 4
Frågan är vid vilken tidpunkt tomterna inom det nya tomtområdet övergår till att bli lagertillgångar i den bedrivna tomtrörelsen och därmed kan avskattas. För att mark ska ingå i en tomtrörelse krävs enligt 27 kap. 9 § IL att den är avsedd för bebyggelse, dvs. utgör byggnadstomt.
 
Enligt Skatterättsnämnden talar övervägande skäl för att marken ändrar karaktär till byggnadstomt först när de enskilda tomterna inom det av Z kommun detaljplanelagda området har avstyckats och då är möjliga att avyttra.
 
Fråga 5
Det som ska bedömas är om en överlåtelse efter avstyckning av de tomter som ingår i det nya tomtområdet uppfyller villkoret för underprisöverlåtelse i 23 kap. 17 § IL att avse en verksamhetsgren.
Begreppet verksamhetsgren definieras i 2 kap. 25 § IL som en sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Mot bakgrund av vad som framgår om tomtområdet får det aktuella villkoret för underlåten uttagsbeskattning anses uppfyllt.
 
Red. anm.: Förhandsbeskedet har överklagats av Skatteverket.